Alla som skriver har hört uttrycket gräv där du står, eller skriv det du känner till – men är det verkligen ett så bra tips? Under en panel på Stockholm Writers Festival diskuterade författarna Lola Akinmade Åkerström, Olivia Dade, Aliette de Bodard, Kim Golden, och Elise Valmorbida för och nackdelarna med rådet. Det här är det jag tog med mig från paneldebatten.
Fördelar med att skriva det man känner till:
- Det är lättare att gestalta saker en själv upplevt, som mensvärk eller hur man utövar en sport.
- Det är lättare att beskriva något man själv upplevt med alla sina sinnen än att skriva om en plats man bara sett på bild.
- Man vet redan vilka ramar och regler den världen har när man skriver det man känner till.
Nackdelar med att skriva det man känner till:
- Genom att bara skriva om saker man känner till lär man sig inte nya saker.
- Den som är från en viss plats eller är uppvuxen i en viss kultur har ofta blinda fläckar för den egna kulturen.
- Människor tror ofta att man skriver om saker som är självupplevda och baserade på personer man känner. Gräver man där man står finns det en stor risk att personer man känner tror att man skriver om dem.
En viktig lärdom som jag tog med mig från paneldebatten var att man absolut kan skriva om det man känner till, men man måste vara försiktig och tydlig mot sina nära och kära med att det man skriver inte handlar om dem.
Inspireras gärna av människor runt dig: ett samtal på bussen, din granne som alltid putsar fönstret eller varför inte det äldre paret som promenerar förbi hand i hand. Vill man skriva om saker man själv inte upplevt kan man lära sig om det genom att läsa på, göra efterforskningar och fråga någon som vet. Skriver man en bok om en pilot kan man försöka intervjua en pilot. Vi människor tenderar att gilla att dela med oss av våra liv. Varför inte skriva i en grupp på Facebook och fråga om någon ställer upp på en intervju.
Att skriva om saker man inte vet något om tillåter en att lära sig nya saker. Men om man skriver om saker som kan vara känsligt för andra bör man använda ”känslighetsläsare”, sensitivity readers på engelska. En känslighetsläsare är någon som tillhör eller representerar en annan målgrupp än författaren själv som läser igenom boken för att se att den inte innehåller stötande material, missrepresentation, stereotyper, bias eller liknande. Känslighetsläsaren skriver ner problem och kommer ofta med förslag på förbättringar av manuset och karaktärer.
Vi skriver för att fånga dem mänskliga upplevelsen, både inom fiktion och icke fiktion så skriv det du själv vill skriva – vare sig du gräver där du står eller ej.